Kanske borde varna att det här inlägget kommer att innehålla mycket klag o gnäll.


Det har gått nästan 2 veckor utan ordentlig sömn.. hur många dagar har det gått sen jag inte har vaknat upp mitt i natten och antagligen mått illa eller har haft kramper i magen!
Jag vet att om jag slutar gnälla så kanske det blir bättre eller om jag försöker tänka possitivt.
Men det funkar inte längre, kanske mår jag bra efter lovet, kanske inte.
Jag är bara så förbannat stressad att jag inte vet hur jag ska orka med allt.
Allt tjat fram o tillbaka, alla prov.
Alla sömnlösa nätter, alla dagar då man vill hitta på något men inte orkar.
Alla dagar med tårar, dagar då man kom hem o slängde sig i sängen o bara släppte allt.
Alla dagar då man inte skällde på allas existens..
förlåt om jag är elak, eller fnässte men det är för all stress och har inget mer er att göra.
Jag försöker vara stark, för det är det jag har känt på sista tiden att jag är,
att jag klarar det här för att jag har min syster. Att vi har börjat kommunicera igen.
Det stärkte mig men vad ska stärka mig nu?
GAAAH!
Men nu är det iaf bara ett prov till imorgon.

Alla säger.. ja men det är ju lov nästa vecka
Du- Ja men bara för det är lov så finns det fortarande prov och ínlämningar till veckan efter.

När ska jag vila upp mig om det är en massa saker emellan?
Men om jag tar allt den här helgen så kan det funka.. måste orka.. måste orka!

I med huvudet i böckerna!
Plugga
Plugga
Plugga
Plugga
Plugga.
Eller som Jennie säger "dra ut tummen från röven" och börja plugga!

Jennie, jag kommer sakna dig på "vår" lektion.
krya på dig gumman<3

/Johannisen