Jag har ofta gått och varit orolig...
Men nu när oron är över, nu borde jag slappna av och vara glad över att ja inte förstörde något som jag brukar göra, även fast det var du som gjorde, det jag visste att jag kanske ville men aldrig skulle göra.
Jag förstörde inget denna gång.. men ändå är jag inte glad!
Jag trodde att jag skulle vara glad att jag skulle kunna fortsätta som förut.
Men ändå har jag skuld över mig, jag gjorde inget så varför finns det där blå monstret över min axel?
Vad säger den mig..?
Att om jag fixar allt igen kommer ja må bättre?
Att om ja bönar o ber dig att inte lämna oss kommer du tillbaka?
Jag har röster, anklagade röster som säger.. du önskade det här!
Det var det här du vill... men faktum är att det är inte alls det här jag ville.
Jag vill att allt ska vara som vanligt, att inget ska sluta förändras! Du måste ha missförstått! Det var INTE det här jag ville..


Förlåt.<3
När kommer du tillbaka till oss?

Detta inlägget är till en underbar kompis <3
Jag hoppas du förstår vem du är, vi behöver dig.
Du betyder allt<3!

 låt inte ljuset slockna!