Idag släppte chocken, kan fortfarande inte sluta tänka på det.
Sms: Jag har voltat med bilen..
Första tanken/tankarna...skojar han med mig? Skojar han med mig? Vad skrev han precis?
Är han okej, vad hände, var är han.
Sen hörde ja ett skrik eller snarare som ett vrål..som om det kom från någon i närheten.. till min förvåning kom det från mig själv. Ja skrek och skrek..sprang in till mamma och började hyperventilera (stavning) och gråta.
VAD FAN ÄR DET SOM HÄNDER?
När vi var påväg för att leta efter Patrick fick ja bilder i huvudet, blodiga medvetslösa bilder, vi åkte och åkte och åkte.
men vi såg ingen, skräcken kom som kallakårar i ryggradden kände hur hela jag skakade, ja kunde knappt tänka allt ja gjorde var att leta efter dig. Hålla om dig och aldrig aldrig släppa taget.
Tillslut såg vi honom, vi såg HONOM! Han satt på en stig och såg chockad o rädd ut, ja hoppade ur bilen innan den hann stanna, allt ja ville var att hålla om Patrick säga HUR FÖRBANNAT MYCKET JA ÄLSKAR DIG!!
Men istället för allt det där började ja gråta, ja skulle ju va stark, ja skulle ju finnas för dig istället vart det du som fick trösta mig. Ja hasplade tillslut ut mig att ja älskar dig, jag älskar dig.
Allt var nästan som en dröm, jag var i en egen liten bubbla. Jag hörde mummel runtomkring mig... ja fatta inte..
vad var det för språk?
Varför förstodd ja inte?
Allt det här får mig att inse att allt kan försvinna på ett ögonblick, allt kan vara borta dagen efter.
Därför måste man göra det man vill nu, man måste ta de risker.
Följa sina drömmar och göra det bästa av situationerna.
Man måste ta vara på det man har för man vet aldrig när det försvinner, och ibland tar man endel saker för givet! Det ska man aldrig göra utan man ska leva din dag som det vore den sista<3


Fattar du hur rädd jag vart? Jag trodde jag hade förlorat dig

Min kille Patrick Friberg<3
Min kille Patrick Friberg<3


// Från Johanna som Älskar sin Patrick<3