Sitter här för mig själv och känner absolut tomhet,
rummet som jag sitter i e fan i mig inte så glatt heller.
Fattar inte vad det är med mig längre, känner mig nere, vad absolut inte vad ja ska ta mig till längre.
Försöker hänga med på lektionerna men allt för ögonen e svart,
försöker höra vad dom säger men öronen uppfattar inga ljud..

Försöker fatta, är helt depp,
allt känns så olustigt, vem kan ja prata med utan att behöva ha skuldkänslor över att ja har belastat ännu fler människor än mig själv?
Hur ska ja försöka få mig förstod när ja inte själv vet vad som är fel på mig.
Hur ska ja få mig att må bättre när det enda ja tycks göra när ja är ledsen är att
trycka ner mig själv ännu mer..
Hur ska ja alls kunna ta kontakt med någon när ja skäms för att visa att ja inte alls är stark
inte alls klarar mig själv när ja är såhär.
Ja vill inte skämmas hela mitt liv för att ja inte är glad hela tiden.
Ja vågar helt enkelt inte säga till någon att ja mår skit..antar ja.
Jag vill inte visa mig svag..
får inte visa mig svag.

Ja är bara ivägen för allt och alla.
Fattar inte vad jag har här och göra.
Varför måste ja hela tiden packa om och om mina saker?
Kan dom inte bara få vara upp-packade??
Ja orkar inte packa, flytta mig hela tiden.
jag vill stanna på ett och samma ställe, där ja för någon gångs skull hinner påbörja något och ja vill inte att det ska ta 2 månader att göra det klart.
Varf är ja så trög??

Dumma dumma dumma Johanna, du duger inte.
Bara är elak, bara skäller,trycker ner andra för du själv mår skit.
fy fan för dig Johanna.

Varför ville du inte prata med mig mer?
Varför känns det som om ja bara ..ja vet inte.
pusss.....(tystnad)
vad är du som ska hålla upp mig, min trygghet?
Vad händer med mig!??