Det här inlägget kanske e tråkigt...synd för dig om ja tar upp din tid =).


Undrar hur vi blev till igentligen från allra första början...
vad är igentligen syftet med livet?! Varför måste det vara så VANLIGT nu för tiden att ens föräldrar går skilda vägar?
Vad hände med till döden skiljer oss åt?
Varför måste det helt plötsligt vara ovanligt att en familj håller sig hel i alla dessa år?
Ja menar..ni är såå bra förebilder för oss ungdomar som inte vet ett skit om något längre..
Varför ska världen vara så hård?! Varför ska dom vi älskar tas ifrån oss??
Hur kan man vilja splittra en familj som är hel, som har så otroligt mycket kärlek att ge och som e lyckliga?
Så vad ihelvete går livet ut på? Varför måste de finnas så svåra beslut man måste ta?
Varför ska just "tonåren" vara den jobbiga biten i livet?

funderingar...om livet!

---

---

Har haft en TOPPEN helg med Älskling. <3
Ja älskar dig något så otroligt mycket ska du veta, varje gång vi måste skiljas åt så gör det något så fruktansvärt ont. Att vara med dig är som att drömma! Man tror knappast att det här händer, att de e verkligt och att de e just mig du vill va med. fattar inte du hur förvirrad ja e ? (A)
Du som e helt underbar, snygg,sexig, unik, världens smartaste och bästa människa som finns. o miiin<3
Du gör de du tycker är rätt.
Du gör så att man riktigt ser upp till dig (bara för att ja e kort ;) ) och älskar allt som du gör.
Hur du pratar, hur du går, hur du luktar och hur du ser på världen.

Varje sekund, minut, timme som ja är med dig e jag världens lyckligaste människa.
som sagt..

                                     -våran kärlek är oslagbar, Älskling lämna mig inte!-