Det har blivit en massa bloggande på senaste tiden..
hade tänkt att inte blogga mer idag..
men det var innan jag fick ett hm kärleks/porr-mail på engelska.
En fråga VEM FAN LÄMNAR UT MIN MSN??
Eftersom den här veckan har 8 st lagt till mig.. o då är det ännu bara tisdag o känner inte en jävel av de, plus alla pratar engelska!

Idag har man varit en liten aktiv människa. :D
Gick upp tio över 9 då jag trodde klockan var minst 10. xD
Eldade o åt frukost. :)
Efter frukosten vart det att träna pilates. :D.. har lånat nga träningsdvd:er av Christoffer. :)  
(http://christofferjenderborn.blogspot.com/)

Tränade 1½ timme.. det märks att jag är vääldigt otränad!
Bäst jag börjar sätta igång så jag får min efterlängtade rumpa och lår!! =)
(och nej det handlar inte om att "bli" smal utan det handlar om att jag vill ha större rumpa o lår, kanske en mage men nga osyliga rutor (som jag kan ha för mig sj :D) då jag har för "mkt" underhudsfett, men som vi kom på igår "mkt" underhudsfett är bra!! :D)

Sen vart det att ta in ved, hämta posten, skotta 40 min för att komma in i garaget, laga mat, kasta ut mat till de stackars vilda djuren, städat bud, städat, och leta upp en massa matrecept eftersom jag tänkte överraska mamma med ngn när hon kom hem :).
Dock visste jag inte när hon skulle hem och sedan vart jag lat men det är ju tanken som räknas! :(

Ne nu ska jag bubbla :D!
Dock var bubblet till bubbelbadkaret ur funktion... men får leta efter badolja så det blir lite bubbler iaf. :D

Sakna Öland med Emma & Lovi :D!
Sakna SOOOOL!

BUBBEL HÄR KOMMER JAG!

Love and Peace
Johanna!

Ibland rinner inte orden av.. utan de fastar påvägen ur munnen.
Har ibland svårt att säga det jag vill skrika ut.
Jag är rädd att såra någon, att bli sårad, att ångra det jag säger.
Men jag antar att ibland måste man ge lite av sig själv för att få något tillbaka.





Jag går vidare!
Jag vet hur jag mådde när jag slösade energi och tid på att må dåligt.
Jag ska göra något negativ till något positivt och leva MITT liv. :)

Nu blir det att dra med mamma till Tv rummet. :)
Om ni lämnar kommentarer uppskattas det om avsändaren har ett namn. :)

Du kan inte tänka hur det är att vara i min possition?
Inte ens fråga hur det är med mig?
Inte ens försöka att förstå vad som hände?

-Jag trodde du var en kompis som jag kunde räkna med, som jag har skrattat med och pratat.
Vi kom aldrig riktigt nära men jag tror det var för att du inte riktigt släppte in mig.
Kanske försökte jag för mkt.
Så du gör bara såhär?
Jag var rädd att det här skulle göra så att jag skulle förlora dig(/er?)
Och det finns inget jag kan göra...

Även om du inte var en av mina närmast vänner känns det...



jag var inget att kämpa för eller hur?

Idag hade Mitek grocher en föreläsning för oss som går på facetten.
Han är en man som har överlevt 9 stycken koncentrations läget tack vare sin pappa och berättade för oss vad som hände med honom och hans familj (det han visste).

Jag tycker det är väldigt modigt och starkt att åka runt och berätta vad som hände honom och hans familj, hans vänner, hans klasskompisar, andra judar, kristna, muslimer, zygenare, handikappade och homosexuella.
Även fast man hörde att det är svårt att berätta då han ibland tystnade för de smärtsamma minnerna.
Tyckte det han sa var väldigt intressant, dock satt jag rätt långt ifrån och hörde inte allt. :(




Så nu väntar jag på hans bok som jag beställde ska dimpa ner i postlådan. :)
Det jag tycker är otroligt är de som inte tror på att andra världskrigets existens, jag menar ser vi inte beviset överallt?
Andra världskriget är inte som de påhittade händelserna i olika religioner.
Vi ser bilder, vi läser och hör överlevande.
Så vad finns det att inte tro på?


Något som Mitek sa fick mig att tänka:
"Jag valde att komma till Sverige för jag hade hört att svenskar var vänliga och att man inte behövde låsa sin cykel"

Var försvann det förtroendet för svenska folket?
Är vi vänliga? Vad jag har hört är vi väldigt stängda och kalla.

Något att tänka mer på är att vara mer vänliga mot medmänniskor och utlänningar.
För de har inte VALT att det ska vara oroligt eller svårt att bo i sitt fosterland.
Alla förtjänar respekt!
 
Love and Peace
Johanna
  

En tankeställare..
Är jag en god medmänniska?

Åkte in till stan med syrran o mammis. :)

Två höga kjolar.
Rosakjol, Bikbok 149:-
Svartkjol, Indiska (As snygg.. INDISKA!!:O ) 99:-
Isadora powderbeige (Köpte mamma till mig eftersom hon tycker att min foundation va för blek), H&M 125:-

Sen gick mamma o jag på
It's complicated


As bra film, skrattade som en galning mestadels av filmen o den andra delen spenderade jag med att störa mig på en Åtvidbergare
som satt bredvid mig och skrev sms..


Ni ser nog vem som var jag. (A)


Love and Peace
Johanna

Nu blir jag uttvingad till att skotta snö på taket. :'(
Rena rama självmord säger jag bara med tanke på min balans..
ja, jag tänker positivt!!
Så om ni inte hör ngt från min på ett par timmar så kan det vara läge o se om jag lever!!
Julia slipper för hon har "ont" i fingret... men jag har ju ont i hjärtat (pg.a nervositet o för att jag vill leva)
Haha..
           .. lr inte
 
ne nu blir det ut till snön. :(


önska mig lycka till. :(

Överraskad? :L
Haha, utkastad från mamma eftersom Julia ska ha tjejfest.. wiie! :S
Så vad ska man hitta på nu då? :L
... har tagit en massa ego bilder.. eftersom jag har tråkigt så delar jag med mig nga..
(Krya på dig. ;) )









I am not ashamed to be crazy. This is me and I'm not normal, and I do not want to be normal either.

haha.. det va allt för mig. :D
Drar snart för att spendera tid med mina underbara flickor, Emma, Lovi och Hanna. :)
Åh, längtar!!!<3

Love and Peace
Johanna

Jag blir så himla trött,
på alla som inte står för det de säger, för alla som är falska.
Som inte ens kan säga till sin vän som behandlar de som skit,
som inte ens kan stå för det de säger om andra människor, utan snackar skit om de och bara låtsas som om allt är bra sedan. Jag vet att man ibland behöver rensa luften omkring sig men varför inte ta det med den som det rör sig om?
Varför inte?
Jag förstår att ibland lyssna människor inte på vad man har att säga, men om man säger det man verkligen känner och på det allvaret så att personen ifråga förstår så kan det bli förändring.
Jag säger inte att allt blir som det skulle va men vad är bäst?
Att må dåligt och ständigt störa sig på en person, bli trakasserad lr att säga ifrån?
Vad är det värsta som kan hända?
Ja det kanske blir en splittring men vad är bäst, att för alltid må dåligt eller att rensa luften?

Ja jag vet att jag inte är den bästa personen att skriva det här och jag är inte det bästa exemplet, jag vet att jag har svikit, snackat skit, men jag säger ifrån när det går förlångt. Jag står för det jag säger.
Jag är inte falsk!
Jag vet att jag kan skjuta fram saker, för att jag är rädd, för att jag är förvirrad.
För jag vet inte om det kan bli bra igen!
Jag vet inte om vi kan ignorera det här vi gick egenom tsm de senaste 2 åren.. de går inte att sudda ut.
Men egentligen, skulle vi inte bara såra varandra om vi vart kompisar?
Ärligt talat vad skulle vi få ut av det?

---

---

                        

              -.FEAR                  -.LONELY                       -.GUILT                           -.ABAND      
-.ANGER              -.MISS                    -.DEPRESSION            -.ACCEPTANS             -.LOVE 





.Här är många känslor som svämmar över dagligen,
Vi måste börja bli ärliga och ta hand om varandra.




ibland är det svårt att bara klara av dagen..
men jag är stark, har har klarat mig ur värre situationer..


Love and Peace
Johanna

Bara försvinn..
Bara sluta..

Det är lite skrattretande att se hur du anstränger dig..
Hur mycket du fjäskar..
Du tror inte att någon ser dig lr förstår vad du håller på med.
Men gulligullan.. jag ser...
Jag är bara ledsen över att de som blir utsatta av dig som inte vet vem du är,
som inte ser hur du fjäskar dig in.
Men jag antar att jag inte kan göra något åt det.
För jag har öppnat ögonen, förstått vem du är.
Jag hoppas bara att de som faller för gulligullans trick snart öppnar sina ögonen och ser!
Jag ber er SE!


... när ska du ge upp?

---

Gulligullan lånad av Emma!

Helt otroligt egentligen.. har glöm min mobil hemma..
och jag känner mig stressad, halvt panikslagen, och sysslolös.
Kanske för att den här skolan inte har klockor uppspikade på vägen vilken gör att man lätt skulle komma sent om man inte skulle ha haft med sig mobilen.
Men enligt skolan skulle klockor bara "stressa" upp elever och så ville den förra rektorn att all vikt inte skulle sättas på tid och klockor, men det är ju precis tvärtom.
Att inte veta vad klockan är, att inte ha med sig mobilen som visar exakta timmen, exakta minuten, exakta sekunden. Jag undrar hur fasen det går för mig sen när jag ska gå längre än mina klasskamrater och jag inte kommer ha någon att tjata och ställa frågan "vad är klockan?" till.. får helt enkelt gå hem o hämta den sen.
och det var pg.a tiden det tar att gå hem (även om det inte tar så jätte lång tid) som jag tog med mig de viktigaste ämnena till skolan.

Tänk att blinga sin mobil, efter smak, sin egen signatur...
eller helt enkelt köpa ett coolt skal... :L

Vad kan jag säga?
Jag är helt borta på skolmornar. :(
ush.

Ajja,

Love and Peace.
Johanna